En alldeles perfekt söndag
Dagen startade med en lugn skön förmiddag innan vi tog oss samman till en promenad i Sjöbo Ora. Det var superskönt för både kropp och själ att strosa runt därute...
Efteråt körde vi till Bjärsjölagård och tittade på Fia och Fredriks nyinköpta hus. WOW, vad de har mycket att stå i... Det kommer säkert att bli jättebra när de blir klara men det är en bit dit... Enligt Fia har de en dörr som inte ska bytas ut, allt annat ska alltså renoveras... Puh...
Väl hemma klippte gentlemannen Lars gräset. Han är snäll han...Tur att det blev gjort innan vintern. Jag tror att om det hade växt bara 3 mm till våren hade det lagt sig och det hade blivit jättesvårt att klippa.
Ikväll är det så som en riktig söndag SKA vara. Slappigt och mysigt!
Äntligen!!!
Den har stått här i evigheter och väntat. Gissa hur surt det är att stå bredvid en diskmaskin och diska för hand... TACK pappa och Lars!
För övrigt har vi mest latat oss hela dagen... Skönt att bara kunna ta det lugnt ...
Mysigt att ha Lars här, han är världens bästa...
Uppdatering igen
Hmmm, vad har nu hänt då...
Börjar med skolan. Det är idag kursens sista dag och sista redovisningen var igår. Det betyder att dagen idag är ganska slapp och det gäller mest att vara här och lyssna på lite föreläsning och så...
Det har hur som helst varit en kul och givande kurs, fortsättningen ska jag gå till våren.
Igår anlände Lars och nu har vi en hel frivecka framför oss. Härligt att jag inte har något skolarbete hängandes över mig i veckan, nästa kurs startar nämligen inte förrän nästa måndag.
Det ska bli SÅÅÅÅÅ skönt att "bara" umgås med Lars och Nikita.
Jag har två personer som står mig nära som varit sjuka på vars ett sätt den sista tiden. De har nu båda blivit bättre och kan förhoppningsvis slippa sjukhus på ett tag...
Välkomna hem båda två, ni vet vilka ni är... ;)
Babystoryn fortsätter....
Jag kan sedan i förrgår titulera mig själv som faster :) Det blev en liten gosse.
Moster har jag varit ganska länge, 13 år tror jag. Faster låter så gammalt tycker jag, mycket äldre än moster, hihi...
Dessutom har jag nu fått veta att ännu en kompis är gravid. Jag är inte helt säker på om det är hemligt eller inte så avslöjandet om vem får vänta lite. Nu blev ni allt nyfikna va? :D
Ups, nu börjar nästa föreläsning...
Anette och Gunnars underverk...
Jag kan förstå att Anette skrev i sitt SMS att hon har mycket hår, det är ju nästan tid för klippning...
En liten bestämd dam har jag hört, hon ska ha mat var tredje timme...
Till och med Vilja (Anettes hund) var rädd för henne i början, hon ville inte ens lukta på henne. Det har nu ändrats och Vilja har tagit på sig att hålla koll på om hon vaknar och så vidare så att inte Anette missar det... Jobbigt blir det förstås om Anette ska ut med Vilja samtidigt som Gunnar ska sköta om Hanna. Då vet inte Vilja riktigt var hon ska ta vägen... hihi...
Decemberplanering
I år blir ett annorlunda december för min del.
I mitten av månaden ska jag till Tunisien på exkursion med skolan. Tropiska landformer ska studeras, det blir jättekul...
Jag kommer hem och vänder ett par dagar innan resan istället går norrut. Jul och nyår ska firas med Lars i Boden. Härligt!!! Längtar redan....
Nikita ska med så det blir tåg dit. 19 timmar...! Ungefär lika lång tid som det tog för mig att ta mig till Brasilien för några år sedan, hihi... Otroligt så långt Sverige är.
Jag kan ju packa allt i början av december. En sommarväska och en vinterväska... 
Ny vecka
Dagens chock bestod i ett telefonsamtal med Anette som fick barn för ett par veckor sedan.
(Kaisa, det är lov att sluta läsa här om du inte vill veta... )
Jag ska inte berätta varenda detalj här, det räcker nog att berätta att det tog lilla Hanna 36 timmar att komma ut, de fick i stort sett tvinga ut henne faktiskt. Aaaaajjjjjjjjj!
Tänk att folk utsätter sig för det här frivilligt... hua...
Hon passade dessutom på att skrämma upp dem både med att hjärtljud försvann strax innan hon kom ut, hon hade virat navelsträngen runt halsen och hon tänkte vänta ett par minuter innan hon började andas....
Som tur är slutade allt lyckligt, hon är både frisk och välskapt.
Hon var vid födseln 54 cm lång och vägde 3660 gram.
Lång och smal precis som mamma...
Nya tävlingar!
Skam den som ger sig, nu är vi anmälda till två nya tävlingar. 
Svedala 19/11 och Skurup 26/11.
Ska köpa fler vittringspinnar idag så här är ett ordentligt gäng. Det lär ju bli en hel del vittringspporteringsträning (wow, vilket långt ord... ) de kommande veckorna.
Ingen bra tävling blev det....
Fram till och med metallaporteringen gick det hyfsat bra men sedan urartade det...
På vittringen snusade hon länge och väl på samtliga pinnar, smakade lite på dem med, innan hon bestämde sig för att ta med FEL pinne... Suck...
På fjärrdirigeringen verkade hon allmänt trött. Hon låg tryggt och gott kvar i liggande ställning och såg mest ut att filosofera om molnen oavsett vad jag bad henne om...
Det jag kan vara glad över är att rutan nu verkar fungera efter Fias tips om att gå ett par meter fritt följ i riktning mot rutan, fram till punkten hon ska sändas från. Hon verkar då släppa tankarna om inkallningssträckan vilken hon tidigare tagit istället flera gånger....
Så här blev protokollet:
| Moment | Koeff | Medelbetyg | Anteckningar |
| Platsliggande | 4 | 10 | |
| Fritt följ | 3 | 8,5 | Tempot |
| Platsläggande | 2 | 8,5 | ngt trögt ner |
| Ink med ställ och lägg | 4 | 7 | Tempot |
| Sändande m lägg och inkall | 4 | 9 | Tempot |
| Apportering och hopp över hinder | 3 | 8 | Nosar länge på apporten |
| Apportering metall | 2 | 8,5 | Tempot |
| Vittringsprov | 4 | 0 | Fel pinne |
| Fjärrdirigering | 5 | 0 | |
| Helhetsintryck | 1 | 9 | |
| Summa | 196,5 |
Har pratat med uppfödare Ewa som frågar hur det egentligen står till med Nikitas vikt... (!)
Hua, har hon en hemlig övervakningskamera här någonstans... ???
Det är sant.... Hon har faktiskt gått upp lite i vikt (men hon är INTE smällfet)... Enligt Ewa kan tikar i hennes ålder påverkas ganska mycket av det och bli lata...
Hon säger att det är viktigt att hålla idealvikten... Hmmm...
Ja, jag vet att Ewa brukar ha rätt så det köper jag. Nu ska det ätas mindre och tränas mer !!!
(Gäller endast Nikita, hennes matte klarar inte att banta)
Nu ska jag ut i köket och fixa lite bruna bönor och stekt fläsk i alla fall...
Före tävling
Tre och en halv timme kvar till tävlingen startar.
Nikita ligger fortfarande som en liten boll i sängen, hon laddar säkert för fullt...
Hoppas, hoppas, hoppas att saker klaffar idag...
Lördag...
Gårdagens träning var ingen höjdare. Det mesta som kan gå fel gick fel.... Hon kompenserade idag med att vara alldeles underbar. Gör hon så här imorgon är uppflyttningen hemma.
Hoppas!!!
I lydnad 1 och 2 kände jag mig alltid så säker. Trean känns inte lika genomarbetad. Hon kan alla övningar men emellanåt så flippar det ur liksom. Det hade varit otroligt skönt att få uppflyttningen i år och inte behöva fundera på de nya reglerna som gäller från januari. Om jag inte ska ha LP3 förstås...hmmm...
För övrigt har jag varit en hel del i trädgården idag. Rabatter har rensats och kogödsel har lagts i. Nu återstår markväv och täckbark för att hindra ogräset att komma upp till våren. Kanske jag hinner göra det imorgon...
En lugn och skön dag...
Imorgon blir ännu bättre, då ska jag vara där i 30 min... hihi..
Jag har äntligen bestämt mig för vilka kurser som ska läsas nästa termin. Det blir först 10 poäng klimatologi och sedan fortsättningen på den fjärranalyskurs jag läser nu. Föreläsaren idag är kursansvarig på den kursen så jag fick pratat lite med honom om det, jag tror det blir jättebra. I kursen jag går nu fokuseras det mest på flygbilder och i fortsättningskursen till våren blir det mest satellitbilder.
Då är jag alltså anmäld och klar, helt otroligt, sista dagen att anmäla sig är den 15:e så jag har för en gångs skull anmält mig i god tid....;)
Ikväll har jag tränat med Nikita. Vissa saker gick VÄLDIGT bra, andra var inte så bra...
Problem var inkallningen där hon inte tänkte stanna när jag sa stå och vittringen där hon helst ville smaka lite på alla innan hon bestämde sig för vilken hon skulle ta.
Alla de andra övningarna gjorde hon jättebra.
Det kändes skönt at få träna lite. Jag tycker att hon varit så duktig som haft tålamod med att jag haft långa dagar borta och mest suttit vid datorn på kvällarna de sista dagarna.
Ok, LITE egna projekt har hon haft när hon tyckt att jag varit alltför tråkig. Tömma alla jackfickor på levergodis tyckte hon var bra... Jag kan inte klandra henne... Sysselsätter inte jag henne så gör hon det själv.
Ganska företagsam hund kan man säga....
En veckas uppdatering...
Förra veckan präglades av grupparbete som skulle lämnas in/redovisas idag. Det känns som om jag sista tiden bara tänkt på fjärranalys och drömt om fjärranalys men det är väl lätt att det blir så de sista dagarna innan ett projekt ska vara klart.
Igår kväll kändes det nästan hopplöst. De sista bitarna var tunga att få ihop och när man hållt på mycket med något under lång tid känns det till sist helt tomt i hjärnan. Total tankestiltje alltså.
Vi var tre personer om arbetet och nu i efterhand känns det som om vi kompletterat varandra ganska bra. Där någon gett upp lite har någon annan tagit vid. Vi är tre ganska olika personligheter, alla med sina sidor naturligtvis, men vi har haft tur att alla varit starka på vars en bit och fick till sist ihop, enligt min åsikt, en ganska bra rapport och en helt ok presentation. Det skulle kunna vara ännu bättre om vi haft ett par dagar till men det är i alla fall skönt att det är över nu. Nu är det bara att vänta med spänning på lärarnas kommentarer. 
I helgen hade jag förmånen att ha Lars här. Vi hade en jättemysig helg. I lördags var vi ute i svampmarkerna hela eftermiddagen med ca 2 liter kantareller som resultat.
I söndags var vi på bio och såg "En obekväm sanning" som Al Gore (stavar han det så?) står bakom. En film som alla borde se. Växthusproblematiken är ämnet i filmen och jag tycker verkligen att de fick förklarat situationen bra.
Förutom svamptur och biobesök fick vi lite kvalitetstid tillsammans. Jag är glad att Lars har så många möjligheter att komma hit, annars hade 150 mils distansförhållande lätt kunnat bli svårt.
Tack vare honom har vi ändå kunnat träffas förhållandevis mycket, med tanke på avståndet...
Träningen med Nikita haltar lite. Skolan har tagit så mycket tid och energi att det inte blivit av. Har några dagar kvar till tävling så vi får satsa på att det klarar sig ändå. Hon är ju trots allt världens bästa hund och vi tänker i alla fall ha kul på söndag oavsett vad resultatet blir. 
Lite man blir glad av...
Mysteriet med Nikitas slöhet i förrgår är löst, vi hade på kvällen ett JÄTTE-MEGA åskväder. Tror det fanns lite atmosfäriska störningar att skylla på...